Källsortering är grunden för att det du slänger ska kunna bli nytt material, biogas eller i sista hand värme och el. Här går redaktionen igenom varje fraktion, vad som räknas som restavfall och vilka regler som gäller för hushållen i 2026, med en sorteringstabell du kan använda direkt.
- Kommunen ansvarar sedan 1 januari 2024 för insamlingen av hushållens förpackningar.
- Matavfall ska sorteras ut av alla hushåll sedan 1 januari 2024.
- Textil får inte läggas i restavfallet sedan 1 januari 2025. Strumpor, underkläder och textil som är för trasig eller smutsig undantas sedan 1 oktober 2025.
- Senast 1 januari 2027 ska alla kommuner hämta förpackningar vid bostaden, både i villor och i flerbostadshus.
- Din kommuns sorteringsguide gäller alltid före allmänna råd.
Vad är källsortering och sopsortering?
Ordet källsortering betyder att avfallet sorteras där det uppstår, oftast hemma i köket eller i tvättstugan. Sopsortering används som ett vardagligt ord för samma sak. Båda orden syftar på att du delar upp soporna i olika fraktioner innan de lämnas, i stället för att allt hamnar i samma påse.
Sorteringen är inget frivilligt miljötips. Enligt reglerna för hushåll ska alla invånare sortera ut matavfall, returpapper, förpackningar, elavfall, batterier och grovsopor, oavsett om de bor i villa eller lägenhet. Hushållen ska också följa kommunens föreskrifter om avfall. Det avfall som inte lämnas till producenternas insamling ska gå till kommunens insamling. Du får inte heller själv ta hand om dina sopor utan tillstånd. Undantaget är trädgårdsavfall.
Så källsorterar du hemma i fem steg
De flesta misstag går att undvika med några enkla vanor. Stegen nedan bygger på råden från den nationella sorteringsguiden Sopor.nu.
- Töm förpackningen. Skrapa ur matrester. Du behöver inte diska eller skölja, men en tom förpackning luktar mindre och ger bättre material.
- Separera materialen. Skruva av metallocket från glasburken och ta loss plastkorken från kartongen när det går lätt. Kräver det verktyg låter du delen sitta kvar och sorterar efter det material som det finns mest av.
- Platta till. Vik ihop kartonger och lägg gärna mindre pappersförpackningar i större. De tar mindre plats i kärlet.
- Välj rätt fraktion. Fundera på om saken är en förpackning, något med sladd eller batteri, något farligt eller något helt annat. Tabellen längre ner visar var varje sak hör hemma.
- Kolla kommunens besked när du är osäker. Insamlingen ser olika ut mellan kommuner, både i vilka kärl som finns och i hur vissa saker ska sorteras.
Ett vanligt dilemma är chipspåsen, som består av plast med en tunn metallfolie på insidan. Knyckla ihop den. Vecklar den ut sig igen är den mest plast, men förblir den hopknycklad är den mest metall.
Sorteringstabell: var hamnar vad?
Tabellen sammanfattar de vanligaste fraktionerna. Kolumnen för villa och lägenhet visar var du normalt lämnar avfallet, men lösningarna skiljer sig mellan kommuner och bostadsområden.
| Fraktion | Exempel | Hör inte hit | Villa | Lägenhet |
|---|---|---|---|---|
| Pappersförpackningar | Mjölk- och juicekartonger, flingpaket, mjölpåsar, wellpapp, omslagspapper | Tidningar och kataloger (returpapper), kuvert | Kärl vid tomten om kommunen har fastighetsnära insamling, annars återvinningsstation | Soprum eller miljöhus, annars återvinningsstation |
| Plastförpackningar | Plastpåsar, folie, tuber, flaskor, yoghurtburkar, frigolit, tråg för kött | CD-fodral, leksaker, diskborstar, pantflaskor | Kärl vid tomten eller återvinningsstation | Soprum eller miljöhus, annars återvinningsstation |
| Metallförpackningar | Konservburkar, kapsyler, lock, tomma sprayburkar, torra målarburkar | Stekpannor, bestick, hållare till värmeljus, pantburkar | Kärl vid tomten eller återvinningsstation | Soprum eller miljöhus, annars återvinningsstation |
| Glasförpackningar | Flaskor och burkar, färgat och ofärgat var för sig | Dricksglas, porslin, keramik, glödlampor | Kärl vid tomten eller återvinningsstation | Soprum eller miljöhus, annars återvinningsstation |
| Tidningar och returpapper | Dagstidningar, tidskrifter, reklamblad, kontorspapper, pocketböcker | Kuvert, post it-lappar, kvitton | Enligt kommunens system, ofta samma kärl eller station som förpackningarna | Soprummet eller återvinningsstation |
| Matavfall | Matrester, skal, kaffesump, tepåsar, hushållspapper | Kattsand, snus, blöjor, plastpåsar | Kärl för matavfall vid tomten eller egen anmäld kompost | Matavfallskärl i soprummet |
| Textil | Kläder, gardiner, sängkläder, väskor av textil | Strumpor, underkläder, möglig eller mycket trasig textil | Återvinningscentral, insamlingsbehållare eller second hand | Samma som villa. Ett fåtal kommuner har testat insamling vid fastigheten |
| Farligt avfall | Färg, lim, lack, lösningsmedel, kemikalier, ej tomma sprayburkar | Läkemedel (lämnas på apotek) | Återvinningscentral eller miljöstation | Återvinningscentral, miljöstation eller miljörum om fastigheten har det |
| Elavfall och batterier | Allt med sladd eller batteri, glödlampor, lysrör, lösa batterier | Bilbatterier i vanlig batteriholk | Återvinningscentral, butik som säljer elektronik, batteriholk | Samma som villa |
| Grovavfall | Möbler, verktyg utan sladd, metallskrot, större plastsaker | Återvinningsstationen för förpackningar | Återvinningscentral eller hämtning mot avgift | Återvinningscentral, grovsoprum om fastigheten har det |
| Pant | Plastflaskor och aluminiumburkar med svenskt pantmärke | Förpackningsinsamlingen | Pantautomat i butik | Pantautomat i butik |
| Restavfall | Blöjor, tops, plåster, kuvert, dammsugarpåsar, trasiga plastleksaker utan batteri | Allt som går att sortera ut enligt raderna ovan | Kärl för restavfall vid tomten | Restavfall i soprummet eller sopnedkastet |
Fraktionerna en och en
Förpackningar av papper, plast, metall och glas
Som förpackning räknas allt som används för att omsluta, skydda eller presentera en vara tills den används. Sortera efter material: papper, plast, metall samt färgat och ofärgat glas. Korkar och lock som är lätta att ta av sorteras för sig.
Plastförpackningar kan vara både hårda och mjuka, så även plastfolie, innerpåsar i müslipaket och frigolit ska med. Förvaringsaskar för CD-skivor och tandborstar är inga förpackningar och läggs i restavfallet. Har en burk eller flaska rester av lim, färg eller lösningsmedel ska den lämnas som farligt avfall. Det gäller även helt tomma behållare som är märkta med varningssymboler.
Metallförpackningar omfattar konservburkar, kapsyler, skruvkorkar och folien på crème fraiche-burken. Målarburkar får läggas här när de är helt urskrapade och torra. Hållare från värmeljus, marschaller och gravljus är inga förpackningar och lämnas som metall på återvinningscentralen. Peta först loss vekhållaren från värmeljuskoppen, annars hamnar aluminiumet bland järnet och brinner upp i smältverket.
Glas kräver mest noggrannhet. Glasförpackningar kan bara återvinnas om de inte blandas med andra föremål, så porslin, keramik och dricksglas får inte hamna i glasbehållaren. Lägg dem i restavfallet eller lämna dem på återvinningscentralen, beroende på vad din kommun säger.
Tidningar och returpapper
Tidningar, tidskrifter, reklamblad, kataloger, kontorspapper och pocketböcker är returpapper. Häftklamrar och spiraler kan sitta kvar eftersom de avskiljs med magneter. Plastomslaget runt reklam sorteras som plastförpackning.
Kommunerna tog över insamlingen av returpapper den 1 januari 2022. Kuvert och post it-lappar ska inte ligga bland tidningarna. Inbundna böcker räknas inte heller som returpapper. Omslagspapper och presentpapper sorteras som pappersförpackningar.
Matavfall
Sedan 1 januari 2024 gäller ett krav på att hushåll och verksamheter sorterar ut bioavfall och håller det skilt från annat avfall, enligt Naturvårdsverkets vägledning om bioavfall. Matavfallet rötas till biogas och biogödsel. Använd de påsar som kommunen delar ut och se till att inga plastförpackningar följer med.
Matolja och flytande matfett omfattas av sorteringskravet men behöver inte hämtas vid bostaden. Häll aldrig fett i avloppet, eftersom det stelnar i rören. I till exempel Nyköping lämnas oljan på återvinningscentralen eller i särskilda insamlingsskåp. Kattsand hör inte hemma i matavfallet även om förpackningen säger att sanden är komposterbar, eftersom den inte kan bli biogas. Vill du kompostera matavfall hemma ska du först kontakta kommunen och göra en anmälan. Läs mer i guiden om att starta en komposthög hemma.
Textil: nya regler sedan 2025
Från den 1 januari 2025 får kläder, gardiner och annan textil inte längre läggas i restavfallet. Textilavfall definieras i avfallsförordningen som kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil. Hela och rena plagg lämnas i första hand till second hand eller insamling för återanvändning.
Insamlade mängder ökade kraftigt efter årsskiftet 2025 och kostnaderna för sorteringen steg. Regeringen förtydligade därför reglerna. Sedan den 1 oktober 2025 ska strumpor, underkläder, möglig textil och textil som är så fläckig eller trasig att den inte kan återanvändas eller materialåtervinnas läggas i restavfallet. Det som är någorlunda helt och rent lämnas som tidigare, ofta i behållare på återvinningscentralen. Kommunen bestämmer om textilen ska ligga löst eller i en knuten påse.
Farligt avfall
Farligt avfall är sådant som kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, miljöfarligt, smittförande eller brandfarligt. I ett vanligt hem gäller det framför allt färg, lim, lack, lösningsmedel, kemikalier och växtskyddsmedel. Det får aldrig blandas med andra sopor eller hällas i avloppet.
Lämna farligt avfall på kommunens återvinningscentral eller på en miljöstation. Vissa kommuner hämtar det direkt hos hushållen. Läkemedel lämnas på apotek, där du också kan få en särskild behållare för sprutor och kanyler. Kvicksilvertermometrar tas emot på återvinningscentralen. Färre farliga produkter hemma minskar mängden att sortera. Tips finns i guiden om att minska användningen av kemikalier.
Elavfall och batterier
Allt med sladd eller batteri är elavfall när det är förbrukat. Det gäller även glödlampor och lysrör. Sitter batteriet inbyggt lämnar du hela produkten. Återvinningscentralen tar emot alla typer av elavfall.
Butiker som säljer ny elektronik måste ta emot gammal. Mindre butiker tar emot en gammal produkt när du köper en ny av samma slag, medan större elektronikkedjor ska ta emot elavfall även om du inte handlar. Lösa småbatterier läggs i batteriholkar som finns på många platser. Bilbatterier lämnas på återvinningscentralen eller hos den som säljer bilbatterier.
Grovavfall och trädgårdsavfall
Trasiga möbler, verktyg utan sladd, metallskrot som stekpannor och större plastsaker som pulkor och tvättkorgar är grovavfall. Det lämnas på återvinningscentralen, där mycket sorteras upp i trä, metall och andra material. Kan du inte köra dit själv erbjuder kommunen hämtning mot en avgift.
Ställ aldrig grovsopor vid en återvinningsstation för förpackningar. De hör inte hemma där och städningen kostar stora summor varje år. Saker som fortfarande fungerar gör störst nytta hos någon annan. Fler idéer finns i guiden om att köpa begagnat och återanvända.
Pant
Plastflaskor och aluminiumburkar med svenskt pantmärke ska pantas i en pantautomat. De lämnas inte i förpackningsinsamlingen. Pantautomater finns i de flesta livsmedelsbutiker och på många återvinningscentraler.
Vad är restavfall?
Restavfall är det som blir kvar när matavfall, förpackningar, returpapper, textil, farligt avfall, elavfall och grovavfall har sorterats ut. I många kommuner kallas det fortfarande brännbart eller den vanliga soppåsen. Restavfallet förbränns i särskilda anläggningar och blir värme och el.
Typiska exempel är blöjor, tops, plåster, dammsugarpåsar, disktrasor, kuvert, post it-lappar och trasiga plastleksaker utan batteri. Kvitton läggs också i restavfallet enligt flera kommuners sorteringsguider. Kattsand hamnar oftast här, men vissa kommuner vill att den lämnas på återvinningscentralen som ej brännbart avfall. Samma sak gäller porslin och dricksglas, där en del kommuner tar emot små mängder i restavfallet om det är väl inslaget.
En tumregel: restavfallet ska vara litet. Om soppåsen fylls snabbare än förpackningskärlen finns det oftast något som går att sortera ut.
Nya regler för sopsortering 2022 till 2027
Insamlingen av hushållsavfall har gjorts om i flera steg. Den största förändringen är att kommunen har tagit över förpackningsinsamlingen från producenterna och ska hämta förpackningarna vid bostaden. Producenterna betalar fortfarande för insamlingen och behandlingen.
- 1 januari 2022Kommunerna tar över ansvaret för insamlingen av returpapper.
- 1 januari 2024Kommunerna ansvarar för insamlingen av hushållens förpackningar. Kravet på att sortera ut bioavfall, det vill säga matavfall och trädgårdsavfall, börjar gälla för hushåll och verksamheter.
- 1 januari 2025Textilavfall ska samlas in separat och får inte läggas i restavfallet.
- 1 oktober 2025Strumpor, underkläder och textil som är för trasig eller smutsig ska tillbaka till restavfallet. Nya enhetliga regler om fastighetsnära insamling och undantag börjar gälla.
- 1 januari 2026Kommunerna ska samla in förpackningar separat på torg, i parker och på andra populära platser.
- 1 januari 2027Alla kommuner ska ha fastighetsnära insamling av förpackningar av papper, plast, metall samt färgat och ofärgat glas. Återvinningsstationerna används därefter för skrymmande förpackningar av papper, kartong och plast.
Läget i oktober 2026
Kravet på fastighetsnära insamling från den 1 januari 2027 ligger fast. Det framgår av Naturvårdsverkets sida om fastighetsnära insamling, granskad i april 2026, liksom av avfallsförordningen i den lydelse som gäller efter ändringarna 2026. En kommun kan inte söka dispens från kravet. Glas eller metall får inte heller undantas.
Regeringen beslutade i juli 2025 om ett första reformpaket med enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling. Samtidigt fick Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur förpackningsinsamlingen kan samordnas med insamlingen av annat avfall och hur kostnaderna ska fördelas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2026. Förslagen kan påverka hur insamlingen organiseras på sikt. Några ändrade datum finns inte i de beslut som har fattats hittills. Redaktionen uppdaterar guiden när nya beslut fattas.
Vad är fastighetsnära insamling?
Avfallet ska hämtas från den fastighet där det uppstår, till exempel villatomten eller gården vid flerbostadshuset. Går det inte på grund av trafiksäkerheten eller fastighetens utformning eller läge får hämtningen ske så nära som möjligt, men högst 400 meter från fastighetsgränsen. Matavfall, förpackningar och restavfall ska som huvudregel hämtas från samma plats.
Så påverkas du i villa eller radhus
Kommunen hämtar förpackningarna vid tomten. Hur kärlen ser ut och hur många fack de har bestämmer kommunen. Har kommunen redan infört systemet sorterar du hemma och ställer ut kärlen på hämtdagen.
I glest befolkade områden, vid ensligt belägna fastigheter eller där det saknas farbar väg får kommunen och fastighetsägaren komma överens om en gemensam hämtplats. Kan ni inte enas beslutar kommunen var avfallet ska hämtas.
Så påverkas du i lägenhet
Fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen ska se till att det finns plats och kärl för alla förpackningsslag senast den 1 januari 2027. För flerbostadshus får kommunen och fastighetsägaren komma överens om att olika avfallsslag hämtas på olika platser. Ombyggnad av soprum eller miljöhus betalar fastighetsägaren, medan producenterna står för själva insamlingen.
Föreningen ansvarar för att kärlen hålls rena och för att informera de boende om var olika avfall ska lämnas. Farligt avfall och elavfall får inte blandas med andra sopor i soprummet. Under 2026 får återvinningsstationerna fortfarande användas för förpackningar. Efter årsskiftet gäller det bara fastigheter där ett bygglovs- eller detaljplaneärende pågår.
Vanliga misstag vid källsortering
Kommunernas sorteringsguider varnar ofta för samma misstag. Här är sex klassiker.
Varför sorteringen spelar roll
Under 2024 uppstod 4,5 miljoner ton kommunalt avfall i Sverige, vilket motsvarar 428 kilo per person. Av det materialåtervanns 47 procent enligt Naturvårdsverkets avfallsstatistik. Målet var minst 55 procent år 2025. Nivån höjs sedan till 60 procent 2030 och 65 procent 2035.
Naturvårdsverket påpekar att ökningen 2024 till stor del beror på ändrad rapportering. För returpapper är gapet störst. Myndigheten förklarar det med att mycket papper hamnar i restavfallet i stället för i en egen fraktion. Varje tidning och kartong som sorteras rätt hjälper till att minska gapet.
Fler guider om återvinning och sortering
Den här guiden är navet för ämnet. Fördjupningar finns i artiklarna nedan och i hela avdelningen för återvinning och sortering.
Vanliga frågor om källsortering
Måste man källsortera?
Ja. Alla hushåll ska sortera ut matavfall, returpapper, förpackningar, elavfall, batterier och grovsopor och följa kommunens föreskrifter om avfall. Sedan 2025 gäller det också textil.
Vad är skillnaden mellan källsortering och sopsortering?
Ingen i sak. Källsortering betonar att avfallet sorteras där det uppstår, medan sopsortering är det vardagliga ordet för samma sak.
Behöver man diska förpackningar innan de sorteras?
Nej. Förpackningen ska vara tömd och fri från matrester men behöver inte diskas eller sköljas.
Var slänger man porslin och dricksglas?
Inte bland glasförpackningarna. Lägg det väl inslaget i restavfallet eller lämna det på återvinningscentralen, beroende på vad din kommun anger.
Får man slänga trasiga kläder i soppåsen?
Strumpor, underkläder och textil som är möglig eller så trasig att den inte kan återanvändas eller återvinnas ska sedan 1 oktober 2025 läggas i restavfallet. Övrig textil lämnas till insamling.
När får alla fastighetsnära insamling av förpackningar?
Senast den 1 januari 2027 ska alla kommuner hämta förpackningar av papper, plast, metall och glas vid bostaden. Kravet gäller både villor och flerbostadshus och kommunerna kan inte få dispens.
Vad gör jag om jag är osäker på hur något ska sorteras?
Använd din kommuns sorteringsguide eller den nationella sorteringsguiden hos Sopor.nu. Kommunens besked gäller om de skiljer sig åt.
Källor
- Naturvårdsverket: Fastighetsnära insamling
- Naturvårdsverket: Lättillgängliga insamlingsplatser
- Naturvårdsverket: Krav på separat insamling av bioavfall
- Naturvårdsverket: Kommunalt avfall, statistik 2024
- Naturvårdsverket: Uppdrag om samordnad insamling av förpackningsavfall
- Riksdagen: Avfallsförordning (2020:614)
- Regeringen: Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen (17 juli 2025)
- Avfall Sverige: En ny förpackningsförordning
- Sopor.nu: Hushållens ansvar
- Sopor.nu: Indelning av sopor
- Sopor.nu: Förpackningar
- Sopor.nu: Plastförpackningar
- Sopor.nu: Metallförpackningar
- Sopor.nu: Glasförpackningar
- Sopor.nu: Pappersförpackningar
- Sopor.nu: Tidningar och andra trycksaker
- Sopor.nu: Matavfall
- Sopor.nu: Textil och textilavfall
- Sopor.nu: Farligt avfall
- Sopor.nu: Läkemedel och mediciner
- Sopor.nu: Elavfall
- Sopor.nu: Batterier
- Sopor.nu: Grovavfall
- Sopor.nu: Pant
- Sopor.nu: Restavfall
- Bostadsrätterna: Sortera närmare bostaden, krav och möjligheter (juni 2026)
- Poseidon, Göteborg: Sorteringsguide (pdf)
- Valdemarsviks kommun: Sorteringsinstruktioner (pdf)
- MittSverige Vatten och Avfall: Så sorterar du matavfall
- Nyköpings kommun: Närsorterat (pdf)
Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.
